Tillbaka på Mallorca!

16.06.2023

Menorca på fyra dagar (for an English version, please scroll down)

Vi ville såklart besöka alla öarna i Balearerna så därför seglade vi till Menorca, den mindre, inte så turistiga ön öster om Mallorca. Vi låg längst in i den mycket skyddade viken som staden Mahón ligger vid. Det här är en av de största naturliga hamnen i världen. Det finns flera marinor och plats för kryssningsfartyg inne i viken. Själva staden ligger på en höjd ovanför marinorna/kajen. Det blev många trappsteg att ta sig upp men utsikten var väl värd besväret.

Eftersom vi skulle bli kvar i Mahón några dagar så passade vi på att hyra bil i två dagar så att vi kunde se lite mer av ön. Första dagen med bilen körde vi norrut mot Fornells 

och sedan upp på Menorcas högsta berg, Monte Toro, 358 möh. Där hade man en fantastisk utsikt över i princip hela ön. 

Menorca är mycket mer grönt än Mallorca. Det växer mycket halvhöga buskar och vägnätet var i bra skick. Vi fortsatte mot öns andra stora stad, Ciudadela, på västsidan. Där gick vi en sträcka på Cami de Cavals, en vandringsled som går runt hela Menorcas kust, ca 200 km lång.

 De senaste dagarna har temperaturen stadigt ökat men som tur är blir det ganska skönt på kvällen när solen har gått ner. Våra små fläktar får stå på hela tiden för att få miljön dräglig i båten.

Dagen efter tog vi bilen till andra sidan av viken där vi besökte den fantastiska försvarsanläggningen La Mola, eller Isabel II castell. Den är en av Europas största anläggning som byggdes i slutet av 1800-talet, men har aldrig anfallits eller varit "inblandat" i krig. Vi gick runt detta flera kvadratkilometer stora anläggning i en dryg timme. Det mest fascinerande var de långa underjordiska gångarna, valvbyggda gångar som ser ut att försvinna i oändligheten. Det var svårt att få det på bild.

Man ser knappt slutet
Man ser knappt slutet
Området var jättestort
Området var jättestort

Vi fortsatte bilfärden över till sydkusten och den speciella orten Binibequer där alla hus är vitmålade, även takteglet och lustiga skorstenar pryder husen.

När vi kom tillbaka till båten på eftermiddagen var det dags för lite båtmek igen. Vi har undrat mycket varför det ligger vatten under motorn. Magnus började med att kolla silen som tar in kylvattnet till motorn, om det var något smuts i den. Och för att göra det, bör man stänga intaget av sjövatten. Kranen gick lite trögt men det gick att stänga. MEN när Magnus skulle öppna den igen efter att ha kollat filtret fick han kranen i handen! Vredet gick av och inloppet är blockerat. Och utan kylvatten kan man inte köra motorn. Vi såg framför oss problemet med att ordna med lyft av båten för att byta ut kranen, kommer det ta tid, vad kommer det att kosta? Men som tur var upptäckte Magnus ett annat intag bredvid som inte användes och med inköp av diverse rörkopplingar inköpta på måndag morgonen kunde han fixa problemet. Vilken fixare! Så ett par timmar försenade kom vi iväg från Mahón och satte kurs mot Mallorca igen med "järngenuan" hissad (alltså motorgång) i svag motvind. Vi kom fram till Cala Guya på Mallorcas östkust vid 8-tiden på kvällen då det fortfarande var så ljust att man kunde se att ankra på sandbotten.

Ni kanske undrar när vi blir oroliga eller rädda? Jo en sak som får pulsen att öka det är när motorn stannar. Och det har den gjort ganska många gånger (troligtvis 7). Så även under denna överfarten och eftersom kylintaget var strypt så kunde det ju hänga ihop. Men vi lät motorn svalna lite (i hettan!) det hjälpte inte, så det blev till att byta filter igen. Efter bytet gick motorn igen och vi kunde långsamt hämta oss. En annan sak som hänt i vår är att vädret är ostadigt och vindarna snurrar hej vilt, då vill man gärna få en plats i en marina. Men trots att det är lågsäsong så har vi flera gånger blivit tvungna att ligga för ankar fastän vi inte vill det. På Balearerna finns det flera skyddade vikar att ankra i. Men de flesta är helt öppna mot havet, när då vindarna snurrar runt så ligger man ibland oskyddat med vinden och vågorna rakt mot sig. Båtens kraftiga rörelse och oron för att ankaret skall släppa gör att man inte sover särskilt bra. När vi kom tillbaka till Mallorca blev vi kvar på ankringen i två nätter innan vi kom hit till Puerto de Bonaire, där vi nu ligger. Här är det lugnt och stilla och vi har kunnat sova bra här. Igår torsdag cyklade vi till den större orten Alcudia där vi gick en längre promenad. Men idag fredag så har vi cyklat ut på en halvö som sträcker sig ut mot Menorca. Vi tänkte sedan ta oss upp på toppen av det högsta berget (440 möh) på halvön. Men där hände något lite speciellt. Det var mycket varmt och stigen var brant och ojämn så innan vi skulle ta oss upp den sista biten var vi så trötta och hungriga och törstiga att vi var tvungna att bara sätta oss ner och ta fram vår medhavda matsäck. Smörgåsar och kaffe. Vi såg några getter en bit bort men tänkte inte så mycket på det i värmen. När vi just hällt upp kaffet och öppnat lådan med våra smörgåsar så tränger sig en get in mellan oss och börjar smaka på våra smörgåsar. Med ena handen hållandes kaffet och ingenstans att ställa ner den fick vi tafatt börja försvara oss mot den hungriga geten. Vi vann men i striden blev vi av med en del värdefullt kaffe. 

Han har vassa horn och är inte snäll
Han har vassa horn och är inte snäll

Så kan det gå om man inte håller sig på beachen. Som vi förövrigt aldrig besöker. Men det finns gott om vandringsleder i Spanien och det gillar vi, ofta med fantastiska utsikter. Men när det blir uppåt 30 grader så svettas man kraftigt, men OK, det gör inget men man måste ta med sig mera vatten än vi gjorde idag. Och tar man med sig en smörgås så vill man ju kunna äta den själv.

För tekniknörden

Vi har haft en som jag tycker fantastisk tur ända tills nu i vår. Men först så var det problemet med den hydrauliska akterstags sträckaren, som nu är fixat men till en ganska hög kostnad. Men nu med kranen för kylvattnet som fastnade. Den liksom alla andra kranar bör man stänga när man lämnar båten en längre tid. Så vi rör den kranen då och då men inte ofta. Den gick att stänga men det gick trögt, när jag sedan skulle öppna den igen så gick spindelen av. Sedan fanns det inget att vrida den i öppet läge igen. Men det fanns en oanvänd genomföring i motorrummet som nog är tänkt att användas för en dieselgenerator. En sådan brukar vara på 4-8 kW. Alltså mycket mindre än vår motor på 75 hk. Att det skulle fungera med denna mycket mindre genomföring var inte helt klart, men nu har vi använt motorn på som mest 1800 varv (max är 3000) och det har fungerat. Vi hoppas bara att inga problem uppstår innan vi tar upp båten i Tarragona. För att byta denna ventilen måste båten stå på land nämligen. Intaget sker genom segeldrevet så det går inte att plugga utifrån. Om man är riktigt djärv så kan man byta innan båten hinner sjunka, men det vågar inte jag mig på. Så tillbaka till att vi har haft vatten i båten, det vill man ju inte ha! Jag har trott att det berodde på att övertrycksventilen på varmvattenberedaren öppnar för tidigt och därför släpper ut vatten. Men Lotta åtog sig att smaka på det inte alltför rena vattnet och det smakade salt. Alltså kom vattnet från något annat. Vi fick tömma babords akterhytt och ta oss ner till ljuddämparen. Och mycket riktigt härifrån kom det vatten när motorn gick.

Här var det kexigt
Här var det kexigt

 Original så säljer Volvo Penta ljuddämpare med gavlar gjorda av rostfritt stål. Men dessa har en begränsad livslängd och nu var det flera små hål i den. Magnus smetade epoxy över hela gaveln och det verkar som att läckaget har minskat. Så när båten kommer kommer stå på land så måste vi byta både ventilen för kylvattenintag och byta ljuddämpare. En ventil kostar inte mycket men en ljuddämpare kostar en hel del. Men så är det med båtar som är några år vissa saker måste bytas då och då. Men vi hoppas bara att den begränsade kylningen inte kommer skapa problem utan att vi kan ta oss till Tarragona. För det är inte alls säkert att vinden kommer räcka.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Of course, we wanted to visit all the Balearic Islands, so we sailed to Menorca, the smaller, less touristic island east of Mallorca. We arrived at the very end of the very sheltered bay on which the city of Mahón is located. This is one of the largest natural harbors in the world. There are several marinas and space for cruise ships inside the bay. The town itself is on a hill above the marinas/wharf. There were many steps to climb, but the view was well worth the trouble.

Since we were going to stay in Mahón for a few days, we took the opportunity to rent a car for two days so that we could see a little more of the island. The first day with the car we drove north towards Fornells and then up Menorca's highest mountain, Monte Toro, 358 m above sea level. There you had a fantastic view over basically the entire island. Menorca is much greener than Mallorca. There are a lot of semi-tall bushes growing and the road network was in good condition. We continued towards the island's second big city, Ciudadela, on the west side. There we walked a section on the Cami de Cavals, a hiking trail that goes around the entire coast of Menorca, about 200 km long. The last few days the temperature has steadily increased but luckily it will be quite nice in the evening when the sun has gone down. Our small fans must be left on all the time to make the environment bearable in the boat.

The next day we took the car to the other side of the bay where we visited the fantastic defensive complex La Mola, or Isabel II castell. It is one of Europe's largest facilities built at the end of the 19th century, but has never been attacked or "involved" in war. We walked around this several square kilometer facility for just over an hour. The most fascinating were the long underground passageways, vaulted passageways that seem to disappear into infinity. It was hard to get a picture of it.

We continued the drive over to the south coast and the special town of Binibequer where all the houses are painted white, even the roof tiles and funny chimneys adorn the houses.

When we got back to the boat in the afternoon, it was time for some boat maintenace again. We have wondered a lot why there is water under the engine. Magnus started by checking the strainer that takes in the cooling water for the engine, if there was any dirt in it. And to do that, one should close the intake of sea water. The tap was a little stiff but it was able to be closed. BUT when Magnus was about to open it again after checking the strainer, he got the handle in his hand! The knob went off and the inlet is blocked. And without cooling water you can't run the engine. We faced the problem of arranging to lift the boat to replace the valve, will it take time, what will it cost? But luckily, Magnus discovered another intake next to the engine that was not being used and with the purchase of various pipe fittings purchased on Monday morning, he was able to fix the problem. What a fixer! So, a couple of hours late, we got away from Mahón and set course for Mallorca again with the "iron genoa" hoisted (i.e. engine running) in a light headwind. We arrived at Cala Guya on Mallorca's east coast at 8 o'clock in the evening when it was still so light that you could see the anchor on the sandy bottom.

You might be wondering when we get worried or scared? Well, one thing that causes the heart rate to increase is when the engine stops. And it has done that quite a few times (probably 7). So even during this crossing and because the cooling intake was throttled, it could be related. But we let the engine cool down a bit (in the heat!) it didn't help, so it was time to change the filter again. After the change, the engine started again and we could slowly pick ourselves up. Another thing that happened this spring is that the weather is unstable and the winds are spinning very wildly, then you want to get a place in a marina. But even though it is low season, we have been forced to anchor several times, even though we don't want to. In the Balearic Islands there are several sheltered bays to anchor in. But most are completely open to the sea, when the winds spin around you sometimes lie unprotected with the wind and the waves straight at you. The strong movement of the boat and the worry that the anchor will drag means that you do not sleep very well. When we got back to Mallorca we stayed at anchor for two nights before coming here to Puerto de Bonaire, where we are now. Here it is calm and quiet and we have been able to sleep well here. Yesterday Thursday we cycled to the larger town of Alcudia where we went for a longer walk. But today, Friday, we cycled out on a peninsula that stretches out towards Menorca. We then intended to climb to the top of the highest mountain (440 m above sea level) on the peninsula. But something a little special happened there. It was very hot and the path was steep and uneven so before we were to climb the last bit we were so tired and hungry and thirsty that we had to just sit down and take out our packed lunch. Sandwiches and coffee. We saw some goats a bit away but didn't think much of it in the heat. When we have just poured the coffee and opened the box with our sandwiches, a goat gets in between us and starts tasting our sandwiches. The coffee is held with one hand and holding the coffee and nowhere to put it down, we awkwardly had to start defending ourselves against the hungry goat. We won but in the battle we lost some valuable coffee. That's what can happen if you don't stay on the beach. Which we never visit anyway. But there are plenty of hiking trails in Spain and we like that, often with fantastic views. But when it gets above 30 degrees, you sweat profusely, but OK, it doesn't matter, but you have to take more water with you than we did today. And if you take a sandwich with you, you want to be able to eat it yourself.

For the tech geek

We've had what I consider fantastic luck so far but this spring bad things has started to happen. First there was the problem with the hydraulic tensioner, which is now fixed but at a rather high cost. But now with the valve for the cooling water that got stuck. It, like all other valves, should be closed when leaving the boat for an extended period of time. So we touch that valve once in a while but not often. It was able to be closed but it was stiff, when I was going to open it again, the spindle came off. Then there was no turning it back into the open position. But there was an unused thru hole in the engine compartment which is probably meant to be used for a diesel generator. They are usually around 4-8 kW. So much less than our 75 hp engine. That it would work with this much smaller passage was not entirely clear, but now we have used the engine at most 1800 revolutions (max is 3000) and it has worked. We just hope that no problems arise before the boat is on the hard in Tarragona. To change this valve, the boat must be on land. The intake takes place through the sail drive, so it is not possible to plug from the outside. If you're really brave, you can change before the boat has time to sink, but I don't dare to do that. So back to the fact that we had water in the boat, you don't want that! I have thought it was due to the pressure relief valve on the water heater opening too early and therefore releasing water. But Lotta undertook to taste the not too clean water and it tasted salty. So the water came from something else. We had to empty the port aft cabin and get down to the muffler. And quite rightly this is where water came from when the engine was running. Volvo Penta sells original silencers with ends made of stainless steel. But these have a limited lifespan and now there were several small holes in it. Magnus smeared epoxy over the entire gable and it seems that the leakage has decreased. So when the boat comes to stand on land, we have to change both the valve for the cooling water intake and the silencer. A valve doesn't cost much, but a muffler costs a lot. But that's how it is with boats that are a few years old, some things have to be changed from time to time. But we just hope that the limited cooling will not create problems and we can get to Tarragona. Because it is not at all certain that the wind will be enough.